Här kommer en förklaring av frågeställningarna som uppkommer i och med Hovbroskförbeningsmålet:

Är varan behäftad med fel?
Varan i detta fall är hästen. ”Behäftad med” är ett väldigt fint sätt att säga ”har”. Men detta är också en juridisk fackterm som behövs för att domstolen ska veta exakt vad man menar så att inga missförstånd sker. På samma sätt som vi inte säger ”rid snett till höger, därifrån” utan snarare ”Från M, rid en skänkelvikning längst med diagonalen.” (Försök själv förklara det utan att använda orden; M, skänkelvikning eller diagonal. Samma sak sker när du ber en inbiten jurist förklara ”behäftad med” utan att använda behäftad.) Vad som menas med fel finns att hitta i en fin lista i lagboken. I detta fallet handlar det om att köpekontraktet ansåg en frisk häst som skulle gå att hoppas och tävlas och hästen som såldes överrensstämde inte med kontraktet. När man säljer en häst är det viktigt att man beskriver ordentligt vad ändamålet är. Skriver man att den bara ska gå att krama och pussa på och den sedan inte kan hoppa 1.50 så får man inte häva köpet!

Tillkom felet på varan före eller efter tidpunkten för försäljning?
Felet, att hästen inte kan tävlas och hoppas, beror på hälta, som beror på en skada. ”Tillkom felet på varan före eller efter tidpunkten för försäljning” betyder alltså ”Var hästen skadad innan den såldes (eller blev den skadad efter försäljningen)”. Detta är självklart mycket viktigt då en häst som är såld och skadar sig efter försäljningen inte kan återgå till säljaren, eftersom säljaren hade ingenting med skadan att göra. Dock är detta inte fallet i det här målet.

Kände M.D. till felet vid tidpunkten för försäljning?
Visste M.D. att hästen var skadad när hon köpte hästen, eller ännu viktigare; köpte M.D. hästen trotts att hon visste att den var skadad? För det vore inte så smart, kan man tycka.

Borde M.D. ha märkt felet vid tidpunkten för försäljning?
Var det självklart (mer eller mindre) att hästen var skadad när M.D. köpte den? (För det är inte smart att sko en död häst… se ovannämnda extremexempel.)

Var M.D. skyldig att begränsat skadan (genom att inte byta försäkringsbolag)?
I lag finns det skrivet att man ska begränsa skadan. Ett exempel här kan vara att om Late-Peter ska laga sin traktor själv så köper han en reservdel av grannbonden Snälle-Adam. Snälle-Adam ger Late-Peter en trasig reservdel och därför står Late-Peters traktor trasig när det är dags att så ny skörd, vilket gör att han inte kan så ny skörd, vilket betyder att Late-Peter går miste om det årets skörd. Nu var det så här att Snälle-Adam hade två reservdelar och råkade av misstag ge Late-Peter den trasiga, om Late-Peter bara ringt och berättat problemet skulle han ha fått den rätta, dessutom var det en billig reservdel som säljs nästan överallt. Anledningen till att Late-Peter inte köpte en annan när Snälle-Adams reservdel inte fungerade (eller ens ringde Snälle-Adam) var för att Late-Peter är lat. Nu drar Late-Peter Snälle-Adam till domstol och kräver inte bara tillbaka pengarna han betalade för reservdelen utan också att Snälle-Adam ska betala ersättning för skörden som gick förlorad. Men eftersom Late-Peter inte begränsade skadan, som den felaktiga reservdelen resulterade i, genom att skaffa en annan reservdel så är han själv skyldig till att skörden fick förlorad, och allt Snälle-Adam behöver ersätta är reservdelen.

Finns det laggrund för att köpet ska gå att häva?
Man kan inte häva köp hur som helst. (Häva = allt återställs till hur det var innan köpet genomgåtts, varan går tillbaka till säljare, trasig eller hel, och pengarna till köparen.) I lagen står det en lista (här med, lagboken verkar gilla listor) med anledningar (grunder) till att ett köp går att häva.
Du köpte en hopphäst som aldrig gått att hoppa = grund till att häva.
Du tycker inte längre att färgen på bilen du köpte passar med din handväska = inte en anledning till att köpet går att häva.

Om skadestånd blir aktuellt, vad blir det?
I detta fall innefattar skadestånd kostnaderna som tillkom med att äga hästen under tiden innan och under tiden köpet hävdes (och hamnade i domstol). Detta innefattar; foderkostnader, hovslagarkostnader, uppstallningskostnader träningskostnader och veterinärkostnader. Vad som ingår här är olika från fall till fall och om båda parterna i målet har olika åsikt om vad som ska finnas här så blir detta en del av målet. I detta fallet kom M.D. med ett förslag som A.B. vitsordade. Vitsorda är ett magiskt (juridiskt fack-) ord som betyder att A.B. godkänner förslaget och lovar att inte bråka om det. Säger man något annat ord (för att advokaten kanske glömt ordet just när domaren frågar hur svarande ställer sig till skadeståndsanspråket) kommer det bli stora problem. (Detta får inte hända. Men om det gjorde det skulle säkert domaren vara snäll och hjälpa advokaten på traven, förhoppningsvis.)

Vem betalar rättegångskostnaderna?
Ja, rättegång kostar, och ja, domstolen bestämmer vem som betalar. Vilket den som förlorar gör. Förlorar båda lite, betalar båda.

Här kommer en liten ordlista anpassad för hovbroskförbeningsmålet:
Instans = Domstol
Tingsrätten = Första instansen, kan överklagas först till Hovrätten och därefter till Högsta Domstolen.
Hovrätten = Där man hamnar om den som förlorade i Tingsrätten överklagade, man kan överklaga Hovrättens dom till Högsta Domstolen.
Högsta Domstolen = Där man hamnar när den förlorande parten överklagar från Tingsrätten och Hovrätten. Högsta Domstolen kan välja att inte ta upp mål som är irrelevanta. Mål som tas upp här blir prejudicerande.
Prejudikat = Praxis. D.v.s. Om Högsta Domstolen har avgjort ett fall på ett visst sätt en gång så kan man nästa gång påkalla praxis och då döms det som sist, om fallen är liknande. Fall som är prejudicerande är fall som man kommer kunna åberopa.
Åberopa = Påpeka och göra så att andra måste ta del av något och lyssna.
Kärande = Den som släpar någon till domstol.
Svarande = Den som blir släpad till domstol.
Part = Kärande eller Svarande. Parter hänvisar till båda.
Ombud = Jurist (eller advokat) som hjälper de som är kärande och svarande.
Advokat (Försvarsadvokat) = Den som hjälper den svarande.
Åklagare = Den som hjälper den kärande.
Domare = Den som pratar mest, och hjälper till att döma målet.
Nämndemän = Män eller kvinnor som lyssnar mest och som hjälper domaren döma i målet.
Vara = Det som säljs är antingen vara eller tjänst. Vara kan vara en häst.
Tjänst = Det som säljs är antingen en tjänst eller en vara. En tjänst kan vara att man mockar åt någon mot pengar.
Mål = Ett fall, en tvist. En sak som tagits upp i domstol och vad som hände i de olika instanserna.
Behäftad = Något sitter ihop med något / Något har något = något är behäftat med något.
Vitsorda = Fullkomligt godkänna och lova att i framtiden inte bråka om [något].
Häva = allt återställs till hur det var innan köpet genomgåtts, varan går tillbaka till säljare och pengarna till köparen.
M = Bokstav som hänvisar till en plats på ridbanan, mer precist sex meter från kortsidan av ridbanans nedre vänstra hörna.
Skänkelvikning = En rörelse där hästen i trav korsar främre benpar i ett steg och bakre benpar i nästa och därigenom rör sig snett framåt  trotts att ryggrad och halskotor bildar en rak linje.
Diagonalen = En slarvig beskrivning av en av de förutbestämda ridvägarna som används för att förklara hur elever ska rida. Diagonalen hänvisar till en ridväg där man passerar en kortsida och hörnan efter den, därefter vänder över ridbanan och skär i rektangeln som ridbanan bildar genom att rida längst det diagonala sträcket som slutar på andra långsidan strax innan hörnan till den andra kortsidan. (Efter att man ridit en diagonal fortsätter man mot den nya kortsidan och sedan längst med den, aldrig längst med den nya långsidan.)

I nästa inlägg går jag in i detalj på vad Tingsrätten sa om de olika frågorna.

Mvh, Elaine.

En häst har blivit såld. Efter ett tag framkommer hälta, och den nya ägaren, eller ”köparen” vill lämna tillbaka hästen. Den gamla ägaren, ”säljaren”, vill inte ta tillbaka hästen och lämna tillbaka pengarna. Det blir en rättstvist i domstol.

Detta är ett förvånansvärt vanligt händelseförlopp. I Tidningen Ridsports senaste nummer (nr 18 utkommen 15/09 2011) finns det en liten referens till en debatt på forumet som handlar om just en skadad häst som köparen vill lämna tillbaka. Jag tänkte att vi kunde gå igenom det. Att bena i detta fall ger en bra grund för folk som undrar vad de kan vänta sig och dessutom ge några raka svar på detaljfrågor.

Till att börja med vill jag berätta att målet har varit i Tingsrätten och Hovrätten, vilka är de två första instanserna (domstolarna) i ett led av tre. Målet tillkommer först tingsrätten, som dömer. Är den part som förlorar inte nöjd så kan den överklaga, vilket betyder att målet tas upp i en annan domstol. Ledet går; Tingsrätten, sedan Hovrätten, sedan Högsta Domstolen. Är ett mål dömt av Högsta Domstolen är historien över, mer eller mindre.

Detta betyder att målet vi behandlar idag alltså kanske kommer överklagas till Högsta Domstolen och kanske då döms annorlunda än vad Tingsrätten och Hovrätten har gjort idag. Händer detta kommer jag uppdatera min blogg med ett nytt inlägg där jag förklarar det.

Men jag tror inte att Högsta Domstolen kommer att låta målet överklagas. Det verkar ganska solklart hittills. (Ord jag kanske kommer att få ångra?)

Det viktigaste att ha i åtanke är att lagen har ett skydd för den privata konsumenten när den står mot ett företag (hur litet företaget än må vara). ”Sker försäljningen mellan två privatpersoner eller mellan en privatperson och ett företag?” är den första frågan man måste ställa sig. – Det handlar om två olika lagar! Därför är det alltså viktigt att minnas att i fallet som kommer nu handlar det om två privatpersoner, inget annat.

Målet i korthet:

A.B. säljer en häst till M.D. Hästen visar symptomet hälta efter försäljningen. M.D. vill lämna tillbaka hästen mot köpesumman och få skadestånd (att A.B. betalar hästkostnaderna för tiden hästen ägdes av M.D.). A.B. hävdar att M.D. ”brustit i sin undersökningsplikt” d.v.s. inte undersökt hästen tillräckligt bra och därför skulle skadan inte vara A.B:s problem.
(I lag står det att köparen har en viss undersökningsplikt. Extremexempel: Ser köparen att hästen är död och säljaren hävdar att den lever, och köparen köper den ändå för att sedan häva köpet så säger domstolen att köparen inte skulle ha köpt hästen, då köparen nog förstod att den var död, och att inackorderings-, foder- och hovslagarkostnaderna för tiden då köparen ägt hästen får köparen betala själv.)
A.B. hävdar också att hästen var frisk vid försäljningen, (gör här skillnad på frisk och fri från skada, för A.B. sa inte att skadan inte fanns, utan bara att hästen mådde bra vid försäljningen).
A.B. och M.D. har skiljda uppfattningar om vad som berättades om hästens medicinska historia innan köpet.
M.D. byter försäkringsbolag vilket betyder att ett tidigare skydd för just denna typ av mål försvinner.
Tingsrätten hör på bland annat veterinärer som pratar om undersökningarna hästen gått igenom. Tingsrätten förlitar sig på en särskild veterinär som säger att skadan fanns vid försäljningen. Tingsrätten säger att eftersom veterinärerna som besiktigade sa att hästen mådde bra kunde inte M.D. veta att skadan fanns innan köpet genomfördes. Eftersom det är tydligt att Hästen är skadad och därför inte kan hoppas och tävlar anser Tingsrätten att M.D. kan häva köpet då kontraktet avser en häst och hästen som såldes inte överensstämmer med den (det är väldigt viktigt att hästen som kontraktet handlar om är hästen som säljs, vilket kanske är självklart?). Köpet hävs och A.B. blir skyldig att låta köpet gå tillbaka och blir skyldig att betala för de kostnader som hästen betytt för M.D. under den tiden som M.D. ägde den. Dessutom får A.B. betala rättegångskostnaderna för att Tingsrätten behandlade målet. A.B. överklagar till Hovrätten och Hovrätten håller med Tingsrätten, samt lägger till att A.B. nu även ska betala kostnaderna för att Hovrätten behandlade målet.

Målet kan du självklart läsa själv, det är bara att klicka på länken:
TR: T 5431-08 & HovR: T 5745-10.pdf

Dessa frågeställningar uppkommer i målet:
Är varan behäftad med fel?
Tillkom felet på varan före eller efter tidpunkten för försäljning?
Kände M.D. till felet vid tidpunkten för försäljning?
Borde M.D. ha märkt felet vid tidpunkten för försäljning?
Var M.D. skyldig att begränsat skadan (genom att inte byta försäkringsbolag)?
Finns det laggrund för att köpet ska gå att häva?
Om skadestånd blir aktuellt, vad blir det?
Vem betalar rättegångskostnaderna?

Vad frågorna betyder berättar jag i nästa inlägg, i inlägget efter det börjar vi bena i vad Tingsrätten sa om de olika frågorna.

Mvh, Elaine.

Precis som med alla de typer av juridiska texter som jag skriver så börjar jag även min blogg med en inledning (inte alls taget från Mårten Schultz). Denna blogg kommer att vara för juridikintresserade hästmänniskor, hästintresserade jurister, och folk som söker allmän hästjuridisk hjälp på internet. Jag kommer ta upp rättsfall, principer, praxis och andra passande saker. Här kommer även finnas bra-att-ha-länkar. Jag hoppas att de som läser här känner att de hittar relevant information och intressant läsning.

Mvh, Elaine.